Snöläger 30.11-5.12 i Äkäslompolo

IF Femman skidnings snöläger i Äkäslompolo 30.11 – 05.12.2015

Det börjar bli dags för årets snöläger i Äkäslompolo. Vi önskar att ni anmäler er senast 20.11 2015.
De som är födda 2005 och tidgare kan delta.

Mera info och anmälan här

Stafettpremiär med mersmak

IMG_0467-0

Söndagen den 1.11.2015 var en historisk dag för Femman skidor såtillvida att det var första gången i mannaminne som föreningen mönstrade herrlag i stafettsammanhang. Damerna har ju tävlat något år redan i Suomi Cup och FM-stafetter. Tack vare att flera senioråkare anslutit sig till föreningen hade Femman hela två herrlag och ett damlag i elden vid säsongöppningen på Vuokattis konstsnöspår.

Arrangörerna hade med hjälp av fjolårets konstsnölager fått till stånd en 2 km slinga som är i flitig användning under försäsongen. På grund av snökonsistensen och det varma vädret (+7 på dagen) hade vallateamen en utmaning i att hitta det optimala förhållandet mellan fäste och glid. De flesta åkare valde ett klisteralternativ eftersom alla sträckor kördes i klassisk stil.

Alexandra Enlund inledde damstafetten med en taktiskt mogen körning och bra blick för var luckorna fanns i det trånga startfältet. Femman hade tidvis tätksc_h1änning och hon växlade som åttonde lag till Anna-Kajsa Lall. Efter en urstark öppning hann mjölksyran ikapp Anna-Kajsa och hon måste släppa några lag förbi sig på andra varvet. Ankaret Jennifer Antell hittade parstakningsväxeln på de plattare partierna och lyfte laget till tolfte plats i slutprotokollet. Med den placeringen blev man samtidigt bästa FSS-lag.

Herrstafetten var rena getingboet med 50 lag anmälda. Rikhard Mäki-Heikkilä fanns mitt i startfältet och hamnade att kryssa sig fram mellan spåren och skidåkare för att komma i bättre position. Vid första växlingen var Femman femtonde och efter andra sträckan femte. Efter första varvet fick Victor Lövdal igång motorn ordentligt och det var inte många åkare som höll samma tempo på de avslutande kilometrarna. Johan Gustavsson gjorde ett rutinerat lopp på sin ankarsträcka och förde in laget på en tolfte plats.

Herrarnas andra lag bestående av Joachim Gustavsson, Samu Sjöblom och Hannes Holmback slutande på en hedersam 37 plats. I lördagens sprint deltog Jennifer Antell, Anna-Kajsa Lall, Rikhard Mäki-Heikkilä och Hannes Holmback. Av dessa gick Rikhard Mäki-Heikkilä vidare från tidskörningen som 30:nde man.

Mårten Lövdahl 2.11.2015

Långlänkarna drar igång

IF Femman orienterings långlänkar

IF5 ol arrangerar långlänkar under hösten, vanligtvis på lördagar. Följ gästboken och nimenhuuto för mera information. Första långlänken imorgon lördag 17.10 kl 11 vid Skatila sportstuga.

Områdets (Vasa, Korsholm, Solf och Malax) gemensamma långlänkar

Arrangeras på torsdag eller fredag kl 17:00, beroende på väderutsikterna. Första långlänken idag kl 17:00 vid Kunileden. Mera info i pdf:en Långlänkar

 

Vad är långlänk?

(Text hämtad från jogg.se. Utformad av Ulf Friberg, en av Sveriges mest framstående löptränare)

Beskrivning:

Långpassen är som det hörs på namnet de lite längre passen. De pass där du tränar på att springa långt och länge. Långpassen byggs upp bit för bit och är särskilt viktiga för de som tränar för halvmaror, maror eller ultralopp.

Längden på ett långpass kan variera beroende på ens nivå. För en motionär som brukar springa 5-10 km på distanspassen är 12-15 km långpass en bra längd att utgå från. Från början är det tiden ute som är det viktiga, inte farten. När du fixar långpass på 15 km kan du långsamt öka upp längden med 2-3 kilometer i taget för att så småningom komma upp till 20 eller 25 km.

Skall man räkna långpassen i tid brukar det handla om 1,5 – 2 timmar. Ibland upp till 3 timmar men sällan mer. Mesta delen av passet sker i behaglig “pratfart”. Däremot kan den vane löparen lägga in “tröskelträning” i slutet av passet för att lära kroppen att springa fort när den är trött.

För den ovane räcker det med ett långpass varannan vecka. Den mer rutinerade kan köra varje vecka. Tänk på att inte köra för tätt i början och riskera skador eller överträning. Kom ihåg; träning är nedbrytande och vila är uppbyggande!

Syfte

Själva poängen med långpass är att bygga specifik uthållighet och förbättra kroppens hållfasthet i skelett, senor och leder. Dessutom lär du kroppen utnyttja fett som bränsle och inte bara glykogen (kolhydrater som lagrats i muskler och lever). På detta sätt orkar du hålla farten exempelvis i slutet av ett maratonlopp.
Precis som under distansträningen förbättrar långpassen musklernas användning av syret genom att antalet kapillärer och andel mitokondrier ökar.

Under långpassen kan du också lära dig att fylla på med vätska/energi under tiden du tränar. Försök dricka var 5:e kilometer och pröva ut den vätska som passar dig, så du inte får problem med magen.

Hur skall det kännas?

Inledningsvis skall långpassen köras i behaglig “pratfart”, spring gärna tillsammans med någon. Försök dock gärna avsluta lite snabbare då du mentalt kommer att känna dig stärkt av det. Skulle du vara sliten eller skadad kan du hoppa över långpasset, alternativt kombinera med cykel en vecka, för att komma tillbaka med bättre fokus nästa.

Långpassen skall aldrig kännas som en press, tvärtom ger det dig tid för eftertanke och reflektion. Så njut över att få en stund i lugn och ro – och njut av maten efteråt. Det behövs.